Studie: biståndshandläggare får lägga mer tid på att upptäcka fusk
Intervjuer i ett Stockholmsområde pekar på hur kontroll av omsorgsutförare påverkar arbetsvardagen. Forskarna efterlyser tydligare ansvar och bättre stöd.
Kontroller av misstänkt fusk tar tid från arbetet med äldres omsorgsbehov. Det beskriver biståndshandläggare i en mindre studie från Södertörns högskola, som uppmärksammas av Forskning.se den 6 november.
Studien bygger på intervjuer i ett område i Stockholm. Den är inte en räkning av alla välfärdsbrott i Sverige, utan undersöker hur handläggare upplever att misstänkta oegentligheter förändrar deras arbete.
Forskarna tar upp exempel som fakturering för besök som inte genomförts och överdriven redovisning av omsorgsinsatser. Handläggarna behöver därför även kontrollera dokument, följa upp företag och försöka verifiera att beslutade insatser faktiskt utförts.
Samtidigt beskriver de frustration över att kunna upptäcka problem utan att själva ha mandat att stoppa en oseriös utförare. Många olika företag, komplicerad administration och oklar ansvarsfördelning kan försvåra arbetet, enligt forskarna.
Magdalena Elmersjö och Daniel Seldén pekar på behov av bättre samordning, utbildning och återkoppling när misstankar rapporteras. De efterlyser också en diskussion om vilka kontrolluppgifter som rimligen ska ligga på biståndshandläggarna.
Resultaten säger något om arbetsvardagen i den studerade miljön. De visar däremot inte hur stor andel av all äldreomsorg som berörs eller att en viss namngiven utförare har begått brott.