Smutskastning kan slå tillbaka – professorn om valkampanjernas risk
Att angripa en motståndares person är inte samma sak som att vinna väljare. Professor Bengt Johansson beskriver hur negativa kampanjer kan flytta fokus från politiken.
Personangrepp kan dominera en valrörelse utan att för den skull hjälpa den som står bakom dem. Bengt Johansson, professor i journalistik vid Göteborgs universitet, säger till Sveriges Radio att negativt kampanjande mot politiska motståndare oftast inte ger effekt.
Ekots intervju publicerades den 1 november inför kongressvalet i USA. Johansson beskriver kampanjer där partier eller företrädare lyfter fram negativa uppgifter om motståndarens karaktär eller handlingar. Målet är att få motståndaren att tala om anklagelserna i stället för sin politik.
Det är en skillnad mellan den typen av personinriktad kampanj och saklig kritik av ett politiskt förslag. Att granska en beslutsfattares agerande kan vara journalistiskt relevant, men uppmärksamhet är inte i sig ett bevis för att en kampanj förändrat väljarnas uppfattningar.
Johansson varnar också för att angreppen kan få motsatt verkan om avsändaren går för långt. Det är hans bedömning i intervjun, inte ett fastställande av att varje negativ valannons misslyckas eller att ett visst parti kommer att vinna.
För den som följer valrörelsen är det därför värt att skilja mellan vad en kampanj påstår, vilket underlag som presenteras och om det faktiskt finns belägg för en väljareffekt. Ekots korta text redovisar inte någon särskild effektmätning av en namngiven annons.