Skolpengsutredning vill ändra hur gymnasiets pengar fördelas
En ny utredning föreslår att gymnasiets resurser ska ta större hänsyn till elevernas studieförutsättningar. Kommunerna föreslås också få fler verktyg för att villkora extra ersättning till fristående skolor.
Frågan om hur skolans pengar fördelas har fått ett nytt underlag. Den 29 oktober tog regeringen emot slutbetänkandet från utredningen om en nationell skolpengsnorm. Den här delen av arbetet gäller gymnasieskolan och den anpassade gymnasieskolan. Det handlar om utredningsförslag, inte om nya regler som redan har börjat gälla.
Ett av förslagen är att Skolverket ska få justera riksprislistan efter elevernas studieförutsättningar. Utredningen föreslår också att kommuner inom samma primära samverkansområde ska samråda om resurstilldelningen. Fördelningen av pengar ska alltså inte enbart behandlas som en fråga för varje kommun för sig inom dessa områden.
För utbildningar som bedöms vara strategiskt viktiga föreslås särskilda villkor om ersättningen i kommunernas samverkansavtal. Utredningen vill även öppna för undantag från principen om bidrag på lika villkor när det finns särskilda skäl.
Ett annat förslag gäller högre ersättning till enskilda huvudmän under vissa förutsättningar. Kommunerna ska då kunna ställa villkor för pengarna och kräva tillbaka medel om villkoren inte uppfylls. Förslaget innebär inte ett generellt besked om att all ersättning till fristående skolor ska återkrävas.
Arbetet började i november 2023. I ett tidigare delbetänkande, från juni 2025, behandlades bland annat en vägledande norm för kommunal förskoleklass och grundskola samt ersättningen till enskilda huvudmän. Slutbetänkandets gymnasieförslag ska därför skiljas från den tidigare delen av utredningen.
Den föreslagna dagen för författningsändringarna är den 1 oktober 2027. Det datumet är en del av utredningens förslag, inte ett besked om en antagen lag. Regeringens sammanfattning anger inte några nya belopp per elev eller vad en viss skola skulle få.