Världen

Navi Pillay fick fredspriset – rättvisan står i centrum för motiveringen

Årets fredspristagare har gått från kampen mot apartheid till internationella domstolar. Nobelkommittén lyfter hennes arbete för att grova övergrepp ska kunna leda till rättsligt ansvar.

Navi Pillay i juni 2014. Arkivbild från hennes tid som FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, inte från Nobelbeskedet 2026. Foto: US Mission Geneva, public domain. Nedskalad; visningsbeskärning kan förekomma.
Navi Pillay i juni 2014. Arkivbild från hennes tid som FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, inte från Nobelbeskedet 2026. Foto: US Mission Geneva, public domain. Nedskalad; visningsbeskärning kan förekomma. · Foto: US Mission Geneva / Public domain · Visningsbeskuren

Vad har domstolar med fred att göra? Det är kärnan i motiveringen när Nobels fredspris 2026 tilldelas den sydafrikanska juristen Navanethem, oftast kallad Navi, Pillay. Beskedet kom från den norska Nobelkommittén den 9 oktober.

Kommittén belönar hennes insatser för fred och internationell rätt. Den framhåller särskilt arbetet med att möjliggöra åtal för krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten och folkmord. Tanken är att grova övergrepp inte ska kunna avfärdas som enbart politik eller lämnas utan rättslig prövning.

Pillay föddes i Durban i Sydafrika och växte upp under apartheid. Hon blev advokat och arbetade mot ett system byggt på diskriminering och segregation. Senare har hon varit domare både i Sydafrikas High Court, i FN:s internationella Rwandatribunal och i Internationella brottmålsdomstolen, ICC.

Hon har också varit FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter. Det är en annan roll än domarens: de olika uppdragen ska inte blandas ihop till en enda domstol eller myndighet. Nobelkommitténs presentation beskriver hur hennes arbete har rört sig mellan nationell rätt, internationella rättegångar och mänskliga rättigheter.

Ett exempel som kommittén lyfter är Rwandatribunalens rättspraxis om sexuellt våld. Där blev det tydligt att våldtäkt och sexuellt våld kan utgöra brott mot mänskligheten och även folkmord. Kommittén framhåller Pillays betydelse för det rättsliga genombrottet. Det är ett påstående om juridiska förutsättningar och domstolsarbete, inte att varje sådant brott automatiskt får samma rubricering.

Prismotiveringen är också en markering om institutionernas utsatthet. Kommittén beskriver en internationell rättsordning under hård press och argumenterar för att stater och ledare ska hållas ansvariga genom gemensamma rättsliga principer. Det är Nobelkommitténs bedömning och budskap med priset.

Att någon får fredspriset innebär däremot inte att pågående internationella rättsprocesser är avgjorda eller att nya rättsregler automatiskt börjar gälla. Priset uppmärksammar Pillays arbete och den roll kommittén anser att rättsstaten har för fred, men ersätter inga domslut.

Den fullständiga motiveringen finns hos NobelPrize.org.

Artikelunderlag och bildrättigheter →