Molekylspår i dinosaurieben väcker frågor om uråldrigt blod
Forskare har hittat strukturer som de tolkar som fossiliserade röda blodkroppar. En annan expert invänder mot tolkningen – och fyndet handlar inte om bevarat dinosaurie-DNA.
Ben från den omkring 115 miljoner år gamla dinosaurien Aratasaurus har gett forskare nya ledtrådar om vad fossil kan bevara. Ett forskarlag lett av Kliti Grice vid Curtin University rapporterar små strukturer som de tolkar som fossiliserade röda blodkroppar, enligt The Guardian.
Både bilder och kemiska analyser
Strukturerna har undersökts med elektronmikroskop. Kemiska tester har dessutom visat spår av hem, en förening kopplad till blodets syretransporterande hemoglobin, samt nedbrytningsprodukter och aminosyror som förknippas med kollagen.
Forskarna föreslår att mineralbildning kan ha hjälpt till att stabilisera materialet före fossiliseringen. Studien publiceras i Proceedings of the National Academy of Sciences.
Formen väcker invändningar
Tolkningen av själva cellstrukturerna är omdiskuterad. Paleontologen Mary Schweitzer anser att formen inte stämmer väl med förväntade röda blodkroppar från en dinosaurie. Hon är mer övertygad av fynden av kemiska spår än av att de observerade formerna verkligen är blodkroppar.
Den skillnaden behöver behållas: kemiska signaler och identifierade celler är inte samma slags belägg.
Grice betonar också att resultaten inte innebär att stora molekyler som proteiner eller DNA har överlevt intakta. Forskningsfrågan gäller hur mycket ursprunglig molekylär information ett gammalt fossil kan bevara, inte möjligheten att återskapa en dinosaurie.