Samma byggstenar, olika spegelbild – kemins skillnad kan vara avgörande
Många molekyler finns i två spegelvända former. Årets kemipris uppmärksammar upptäckter som hjälper kemister att styra vilken form en reaktion ger.
Höger och vänster hand ser lika ut, men den ena passar inte i den andras handske. Något liknande gäller många molekyler: samma beståndsdelar kan bilda två spegelvända former med olika egenskaper i mötet med levande organismer.
Henri B. Kagan och Kenso Soai delar 2026 års Nobelpris i kemi för upptäckter om icke-linjära effekter och autokatalys i asymmetrisk organisk syntes. Priset offentliggjordes den 7 oktober.
För den som utvecklar läkemedel räcker det inte alltid att få fram rätt uppsättning atomer. Även molekylens rumsliga form kan spela stor roll. Att styra en reaktion mot den önskade spegelbilden är därför en viktig kemisk uppgift.
Kagan visade 1986 hur en reaktion kunde ge ett större överskott av den ena formen än man tidigare trott möjligt. Soai tog arbetet vidare med en reaktion där produkten själv bidrar till att driva reaktionen, det som kallas autokatalys.
En central publikation kom 1995. År 2003 presenterade Soai enligt Nobelkommitténs genomgång en reaktion som bara gav den ena av två möjliga spegelbilder. Upptäckterna har hjälpt kemister att förstå hur en stark ensidighet kan växa fram.
Det är däremot inte samma sak som ett slutgiltigt historiskt bevis för exakt hur livet uppstod på jorden. Experiment kan visa möjliga kemiska mekanismer utan att tala om vilken väg naturen faktiskt tog. För läkemedelskemin är förmågan att välja form användbar här och nu.