Kommunerna får skärpta beredskapskrav – SKR efterlyser långsiktiga pengar
Trygghetspunkter med bland annat mat och vatten ingår i de nya kraven efter årsskiftet. SKR anser att finansieringen inte är tillräckligt långsiktig, rapporterar Ekot.
När nya krav på kommunernas krisberedskap börjar gälla efter årsskiftet är frågan inte bara vad som ska göras. Den handlar också om hur uppgifterna ska betalas över tid och vilken kompetens som behövs för att genomföra dem.
Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, kritiserar enligt Ekot den nya lagen för att sakna långsiktig finansiering. Regeringen har nu avsatt 1,4 miljarder kronor till kommunerna. Civilförsvarsminister Carl-Oskar Bohlin uppger i rapporteringen att mer pengar planeras 2027 och att permanent stöd planeras efter 2029.
Ett anslag som redan har avsatts och stöd som planeras för kommande år är olika saker. Därför räcker inte den aktuella totalsumman ensam för att besvara SKR:s invändning om förutsägbarhet. Samtidigt betyder kritiken inte att regeringen inte har aviserat några pengar alls.
Ett konkret inslag i den beredskap som Ekot beskriver är trygghetspunkter. Dit ska invånare kunna söka sig under en kris för sådant som sovplats, mat och vatten. Enligt rapporteringen ska sådana möjligheter finnas i alla kommuner med den nya lagen.
I Degerfors lyfter säkerhetssamordnaren Mathias Sandkvist ytterligare ett problem: brist på beredskapskompetens. Det gör att frågan inte kan reduceras till enbart inköp eller lokaler. Kommunerna behöver också kunna organisera och genomföra arbetet.
För invånarna är skillnaden mellan ett kommande krav och den service som redan finns på den egna orten viktig. Den här rapporteringen är inte ett besked om att varje planerad trygghetspunkt redan är öppen. Uppgifter om lokaler och praktisk hjälp behöver kontrolleras hos den berörda kommunen. Artikeln bygger på Ekots rapport den 1 november; bilden är en genrebild och visar ingen särskild trygghetspunkt.