God sömn kopplas till bättre hjärnhälsa i stor observationsstudie
Personer med diabetes, hjärtsjukdom eller stroke som uppgav god sömn hade något bättre kognitiva testresultat. Studien prövar inte om en sömnbehandling förhindrar demens.
Sömnvanor hängde samman med både kognitiva testresultat och hjärnvolym hos personer med typ 2-diabetes, hjärtsjukdom eller stroke. Det rapporterar Karolinska Institutet om en analys av data från den brittiska forskningsdatabasen UK Biobank.
Underlaget omfattade över 400 000 medelålders och äldre personer. Drygt 54 000 hade minst en av de tre sjukdomarna. För närmare 35 000 deltagare fanns också magnetkamerabilder av hjärnan.
Sömnen bedömdes med fem självrapporterade uppgifter: sömnlängd, dygnsrytm, sömnlöshet, snarkning och sömnighet på dagen. Forskarna jämförde därefter sömnmönstren med testresultat och bildfynd.
Deltagare med kardiometabol sjukdom och god sömn presterade något bättre på tester av generell kognition, problemlösning och bearbetningshastighet än deltagare med samma sjukdomar och sämre sömn. De hade också större total hjärnvolym.
Sambandet mellan sömn och hjärnstruktur var tydligare bland personer med dessa sjukdomar än bland dem utan. Forskarna ser resultaten som stöd för att sömn är en viktig fråga när hjärnhälsa hos dessa grupper studeras.
Analysen visar samband och bygger på deltagarnas egna sömnuppgifter. Den är inte ett försök där en sömnbehandling har lottats ut och visats förhindra demens. Resultaten, publicerade i Journal of the American Heart Association, ska därför inte läsas som en garanterad skyddseffekt.