Nya skandinaviska råd ska stödja vårdens bedömning av skallskador
Riktlinjerna bygger på forskningsgenomgång och nordisk expertkonsensus. De gäller vårdpersonal, inte egen bedömning av om en skada är ofarlig.
Nya skandinaviska riktlinjer ska hjälpa akutsjukvården att avgöra vilka vuxna med mindre allvarliga skallskador som behöver datortomografi eller observation på sjukhus. Karolinska Institutet presenterade arbetet den 11 november.
Forskarna gick igenom 110 studier om risken för traumatiska skador inne i skallen och 33 om behov av akut neurokirurgi. Därefter deltog 29 nordiska experter och andra berörda i arbetet med rekommendationerna.
En förändring är en mer samlad bedömning av riskfaktorer vid antitrombotisk behandling. Ålder, misstänkt medvetslöshet och upprepade kräkningar är exempel på omständigheter som vägs in. För utvalda patienter beskrivs strukturerad observation som ett alternativ till omedelbar datortomografi.
Blodmarkörerna GFAP och UCH-L1 kan också användas som stöd hos utvalda patienter. Det innebär inte att ett blodprov på egen hand alltid kan utesluta en farlig skada.
Forskarna framhåller att säkerheten i evidensen är begränsad för flera rekommendationer. Riktlinjernas säkerhet och effektivitet behöver därför utvärderas vidare. Detta är ett beslutsstöd för vårdpersonal och inte ett råd att avstå från vård efter en skallskada.