Tar AI ungas första jobb? Googles chefekonom invänder
Fabien Curto Millet vill inte förklara ungas svårigheter på arbetsmarknaden med AI ensam. I en SVT-intervju pekar Googles chefekonom på andra ekonomiska faktorer – men frågan är omstridd.
När färre unga får in en fot på arbetsmarknaden är det lockande att söka en enda förklaring. AI har blivit en sådan. Men Fabien Curto Millet, chefekonom på Google, anser inte att forskningen sammantaget har visat att tekniken är orsaken till de ökade svårigheterna för unga. Det framför han i SVT-programmet Alex möter.
Hans bedömning är att andra makroekonomiska faktorer ligger bakom. Samtidigt beskriver SVT forskning vid Örebro universitet där yngre har fått svårare att få arbete i yrken som är exponerade för AI, medan bilden för äldre ser annorlunda ut. De två uppgifterna behöver skiljas åt: ett observerat arbetsmarknadsmönster är inte i sig ett fullständigt svar på vad som orsakar det.
Curto Millet har själv lett en undersökning av användningen av Googles AI-tjänst Gemini. Enligt hans beskrivning är användningen störst bland kontorsarbetare men sprider sig även till andra typer av arbete. Han tror inte på ett generellt scenario där behovet av mänsklig arbetskraft försvinner.
Det är en bedömning från en ledande företrädare för ett företag som utvecklar och säljer AI-tjänster, inte ett besked om att alla yrken eller nyanställda är opåverkade. Artikeln i SVT ger heller inget underlag för att lova en viss yrkesgrupp skydd mot förändring.
För den som försöker förstå debatten är tre frågor därför värda att hålla isär: hur många jobb som finns, vem som får dem och vilka arbetsuppgifter som förändras. Teknik kan diskuteras i alla tre sammanhangen utan att svaren blir desamma.
Intervjun publicerades den 1 november. Här återges ståndpunkterna i egen sammanfattning; vi har inte intervjuat Curto Millet och presenterar inte hans prognos som ett fastslaget forskningsresultat.