God sömn kopplas till bättre hjärnmått i KI-studie – inte ett bevis på behandlingseffekt
Forskare har jämfört sömn, kognitiva tester och hjärnbilder i UK Biobank. Resultaten gäller bland annat personer med typ 2-diabetes, hjärtsjukdom och stroke.
Personer med typ 2-diabetes, hjärtsjukdom eller stroke som uppgav bättre sömn hade också något bättre resultat på kognitiva tester och större hjärnvolym än personer med samma sjukdomar men sämre sömn. Det rapporterar Karolinska Institutet i en presentation av en ny studie den 4 november.
Analysen bygger på uppgifter om fler än 400 000 medelålders och äldre deltagare i den brittiska forskningsdatabasen UK Biobank. Drygt 54 000 hade minst en av de aktuella sjukdomarna, som tillsammans betecknas som kardiometabola. För närmare 35 000 deltagare fanns magnetkamerabilder av hjärnan.
Forskarna bedömde sömnen genom fem uppgifter som deltagarna själva hade lämnat: hur länge de sov, deras dygnsrytm, sömnsvårigheter, snarkning och trötthet under dagen. Sömnmåttet var därmed inte enbart en registrering av antal timmar eller ett laboratoriemätt sömntest för samtliga deltagare.
I gruppen med kardiometabol sjukdom och god sömn sågs lite bättre resultat för övergripande kognition, problemlösning och bearbetningshastighet. Hjärnbilderna visade också skillnader i total hjärnvolym och i volymen av grå respektive vit substans. Enligt KI var kopplingen mellan sömn och hjärnstruktur tydligare i sjukdomsgruppen än hos personer utan dessa sjukdomar.
Det är viktigt att skilja dessa samband från en bevisad behandlingseffekt. Resultaten visar inte i sig att en förändrad sovvana gör hjärnan större eller att mer sömn botar diabetes, hjärtsjukdom eller stroke. Studien beskrivs som en analys av deltagaruppgifter, inte ett försök där människor slumpats till en sömnbehandling.
Abigail Dove, forskare vid KI:s Aging Research Center, tolkar resultaten som att god sömn kan bidra till att motverka vissa negativa följder för hjärnan. Det är forskarnas tolkning av resultaten, inte en garanti om skydd mot demens för en enskild person.
Studien presenteras i Journal of the American Heart Association. KI uppger att forskningen bland annat finansierats av Alzheimerfonden, Forte och Demensfonden och att forskarna inte redovisar några intressekonflikter.