Sverige

Fler unga med adhd-diagnos väcker frågor om ökningen

Omkring 116 000 barn och unga har fått adhd-diagnos, enligt en rapport som SVT återger. Unga intervjuas om hur de ser på utvecklingen.

Genrebild: ett tomt klassrum i Kikinda i Serbien 2020. Bilden visar inte någon av de intervjuade eller någon person med en utpekad diagnos.
Genrebild: ett tomt klassrum i Kikinda i Serbien 2020. Bilden visar inte någon av de intervjuade eller någon person med en utpekad diagnos. · Foto: Dobrislava / CC BY-SA 4.0 · Visningsbeskuren

Antalet barn och unga med adhd-diagnos fortsätter att öka, enligt Socialstyrelsens rapport som SVT Nyheter beskriver på tisdagen. Omkring 116 000 barn och unga har fått diagnosen, enligt siffrorna i rapporteringen.

SVT har frågat unga om deras tankar kring utvecklingen. En av dem är 21-årige Seth Bohman, som berättar att han har funderat över om han själv skulle kunna ha adhd. Hans funderingar är inte detsamma som en fastställd diagnos.

I inslaget får unga resonera om möjliga förklaringar till ökningen, bland annat sociala medier, stress och att vården kan ha blivit bättre på att uppmärksamma tillståndet. Frågorna i intervjuerna ska inte läsas som att någon av dessa förklaringar har bevisats av inslaget.

I artikelns faktadel, med 1177 Vårdguiden som källa, beskrivs adhd som svårigheter med uppmärksamhet och/eller överaktivitet och impulsivitet som medför funktionsnedsättning inom minst två områden, till exempel hemma och i skolan. Symtomen ska ha börjat före tolv års ålder.

Faktadelen skiljer också mellan olika uttryck för tillståndet. Termen add används ibland om den form där ouppmärksamheten står i centrum, snarare än hyperaktivitet och impulsivitet. Nyheten om fler diagnoser säger därför inte att alla berörda har samma sorts svårigheter.

Artikelunderlag och bildrättigheter →