Vetenskap

Genvariant kopplas till lunginflammation – så ska riskökningen förstås

Forskare i Lund beskriver en koppling mellan en vanlig genvariant och omkring tolv procent högre risk för lunginflammation. Det är en relativ riskökning, inte ett besked om att varje bärare blir sjuk.

Pneumokocker, Streptococcus pneumoniae, odlade på blodagar. Genrebild, inte från den aktuella studien. Foto: Pavel Dušek, vyfotografováno s laskavým svolením zaměstnanců Ústavu imunologie a mikrobiologie 1. LF UK / CC BY 3.0.
Pneumokocker, Streptococcus pneumoniae, odlade på blodagar. Genrebild, inte från den aktuella studien. Foto: Pavel Dušek, vyfotografováno s laskavým svolením zaměstnanců Ústavu imunologie a mikrobiologie 1. LF UK / CC BY 3.0. · Foto: Pavel Dušek, vyfotografováno s laskavým svolením zaměstnanců Ústavu imunologie a mikrobiologie 1. LF UK / CC BY 3.0 · Visningsbeskuren

En del av skillnaden i människors känslighet för lunginflammation kan finnas i det medfödda immunförsvaret. Forskare vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus har undersökt en genvariant som påverkar receptorn Dectin-1, ett slags igenkänningssystem i lungvävnaden.

Resultaten presenterades av Lunds universitet den 28 oktober och uppmärksammades av Forskning.se den 30 oktober. I befolkningsstudien Malmö Kost Cancer följdes deltagare i genomsnitt i mer än 17 år. Forskarna kopplar varianten till omkring tolv procent högre risk för lunginflammation, också efter hänsyn till bland annat rökning, kroppsvikt och vissa sjukdomstillstånd.

Tolv procent högre risk betyder här en relativ skillnad mellan grupper. Det betyder inte att risken ökar med tolv procentenheter, och inte heller att tolv procent av alla bärare med säkerhet kommer att bli sjuka. Utan en utgångsrisk för en viss person går resultatet inte att översätta direkt till den personens sannolikhet att insjukna.

Dectin-1 har tidigare framför allt förknippats med skydd mot svamp. Studien undersöker också dess betydelse för bakterier i luftvägarna. I kompletterande djurförsök fick möss svårare att bekämpa pneumokocker och Haemophilus när receptorn saknades eller fungerade sämre.

Befolkningsuppgifter och djurförsök svarar på olika frågor. Den första delen beskriver ett samband hos människor; den andra används för att undersöka en möjlig biologisk mekanism. Ett laboratoriefynd är inte i sig en färdig behandling för patienter.

Arbetet publicerades i eBioMedicine. Universitetets presentation beskriver möjligheter till bättre förståelse av infektionskänslighet, inte ett nytt allmänt gentest eller en ny behandling som redan erbjuds vårdtagare. Bilden visar en odling av pneumokocker och är inte från den aktuella studien.

Artikelunderlag och bildrättigheter →