Brittiska verksamheter pressas av långa AI-skrivna klagomål
Kommuner och andra offentliga organ beskriver mer omfattande korrespondens. Men längd och formellt språk bevisar inte att en text kommer från en chattbot.
Brittiska kommuner, politiska kanslier och andra verksamheter beskriver hur AI-skrivna brev och klagomål ökar arbetsbördan. Det framgår av en genomgång i The Guardian den 8 november.
Intervjuade handläggare och jurister pekar på långa texter, upprepningar och juridiska hänvisningar som ibland gäller fel rättsordning eller inte stöder ärendet. Att ett brev går fort att skapa betyder inte att det går lika fort att kontrollera och besvara.
Samtidigt kan AI hjälpa människor som annars har svårt att formulera ett klagomål. Problemet är därför inte enbart vilket verktyg som använts, utan om uppgifterna är korrekta och om det framgår vilken konkret lösning avsändaren söker.
Brittiska informationsmyndigheten ICO har enligt genomgången påmint om att även förfrågningar som verkar AI-skrivna och innehåller fel behöver hanteras. Ett långt brev eller en punktlista är inte i sig ett säkert sätt att avgöra om avsändaren använt AI.
Artikeln bygger på rapporterade erfarenheter från Storbritannien, inte en mätning av samtliga svenska myndigheter. Den ger heller inte stöd för att avvisa välgrundade klagomål bara för att språket är formellt. Den konkreta utmaningen är att bevara tillgången till prövning samtidigt som fel och onödiga textmassor inte tar över handläggningen.