Bankkrisen i Paraguay – spararna väntar på sina pengar
Ueno Banks stängning har spärrat tillgången till miljontals kunders pengar och fällt landets president. De första återbetalningarna har börjat, men större insättningar och förtroendet för banksystemet står fortfarande på spel.
En bankkris i Paraguay har på några dagar blivit både en privatekonomisk nödsituation och en politisk kris. När myndigheterna stängde Ueno Banks tjänster den 3 november förlorade omkring tre miljoner kunder möjligheten att använda sina konton. På fredagen avsattes president Santiago Peña, och vicepresident Pedro Alliana tog över.
Men ett presidentbyte öppnar inte automatiskt de spärrade kontona. För de drabbade handlar krisen också om hur hyran, maten och företagets räkningar ska kunna betalas medan de väntar på besked om sina insättningar.
Vad har hänt med banken?
Paraguays centralbank, Banco Central del Paraguay, ingrep sedan Ueno Banks kapitalstyrka hade fallit kraftigt under lagens krav. Enligt BBC News Mundo hade bankens solvensmått sjunkit till mindre än hälften av den miniminivå som krävdes. Det är något annat än ett tillfälligt avbrott i en bankapp: tillsynsmyndigheten hade upptäckt ett allvarligt problem med bankens förmåga att bära sina förluster.
Kort, bankomattjänster och digitala banktjänster stoppades. Banken sattes i ett resolutionsförfarande, där myndigheterna tar kontroll över hanteringen av dess tillgångar och skulder. Syftet är att reda ut vilka skyldigheter banken har och hur insättarna kan få tillbaka pengar.
BBC rapporterar också om lån till företag med koppling till bankens ägargrupp. Utredningen av vad som har gått fel och vem som kan bära straffrättsligt ansvar måste skiljas från myndigheternas arbete med att betala insättarna. Misstankar är inte detsamma som lagakraftvunna brottmålsdomar.
Utan tillgång är inte samma sak som utan ersättning
Att pengar är frysta betyder inte att varje kund har förlorat hela sitt sparkapital. Paraguay har en insättningsgaranti. BBC anger skyddets tak till omkring 228 miljoner guaraní per insättare, motsvarande ungefär 38 200 amerikanska dollar vid den omräkning som användes i rapporteringen. Dollarbeloppet är ungefärligt, inte en egen garanti i dollar.
Det är däremot inte klarlagt att alla insättningar över garantitaket kommer att ersättas fullt ut. För dessa belopp blir bankens kvarvarande tillgångar och resultatet av resolutionsprocessen avgörande. Det är därför missvisande att antingen säga att alla pengar är borta eller att alla kunder säkert får tillbaka allt.
De första utbetalningarna har börjat
Enligt AFP:s rapportering den 6 november började centralbanken betala ut förskott inom garantisystemet på torsdagseftermiddagen. Den första gruppen omfattade små insättningar, omkring 1 600 dollar, och kunder som inte hade lån i Ueno Bank och redan hade ett användbart konto i en annan bank eller ett annat finansinstitut i landet.
Pengarna kunde då sättas in automatiskt på det andra kontot. Samtliga villkor för den första gruppen behövde vara uppfyllda. Beskedet betyder alltså inte att alla bankens kunder redan kan ta ut sina pengar.
Den ansvarige för garantifonden uppgav enligt AFP varken hur många personer som ingick i denna grupp eller hur mycket som dittills hade betalats ut. Fler grupper skulle meddelas successivt. Hur snabbt den bredare återbetalningen faktiskt når hushåll och företag är därför en av de viktigaste frågorna framåt.
Bankkollapsen har fällt presidenten
Krisen har också blottlagt bankens närhet till den politiska makten. Peña var enligt BBC aktieägare i den berörda företagsgruppen fram till 2025. Frågor om intressekonflikter och placeringen av offentliga medel har stått i centrum för den politiska uppgörelsen.
Senaten avsatte Peña på fredagen med 44 röster för och en frånvarande ledamot, rapporterar BBC. Pedro Alliana svors därefter in som president. BBC rapporterar även att Peña sattes i husarrest efter avsättningen. Den politiska avsättningen är inte en brottmålsdom för de misstänkta ekonomiska brotten.
Även det statliga socialförsäkringsorganet IPS, som hanterar pensioner och sjukförsäkring, hade pengar i banken. Det innebär att frågorna om återvinning av medel inte enbart berör privata sparare. Det går dock inte att av bankstängningen ensam dra slutsatsen att alla pensioner i Paraguay har upphört att betalas.
Riskerna framåt: betalningar, förluster och förtroende
Den mest omedelbara risken är en betalningskris för kunderna. Ett hushåll kan ha rätt till ersättning men ändå sakna pengar när en räkning förfaller. Ett företag vars rörelsekapital är låst kan få svårt att betala löner och leverantörer. Försenade återbetalningar kan på det sättet föra problemen vidare även till personer som inte själva hade konto i Ueno Bank.
En andra risk gäller de belopp som överstiger garantin. Om de tillgångar som kan återvinnas inte räcker, kan större insättare drabbas av förluster. Hur stora dessa i så fall blir är inte fastställt i det kontrollerade underlaget.
En tredje risk är att oron sprider sig till andra banker. Om människor av rädsla tar ut pengar även från i grunden fungerande institut kan dessa utsättas för likviditetspress. Detta är en möjlig smittväg, inte ett konstaterande att Paraguays övriga banker befinner sig i samma situation som Ueno. Centralbanken har beskrivit fallet som isolerat och det övriga finanssystemet som stabilt, enligt BBC.
Slutligen finns en institutionell risk. Tillsynens trovärdighet och hanteringen av offentliga placeringar behöver granskas samtidigt som en ny president försöker återställa lugnet. Otydliga betalningsbesked eller politisk inblandning i utredningen skulle kunna göra det svårare att återvinna förtroendet.
Riskbedömningen beskriver möjliga följder av frysta insättningar och ett försvagat förtroende, inte en säker prognos om fler bankkrascher. Det avgörande nu är hur mycket pengar som faktiskt betalas tillbaka, när kunderna får dem och vad granskningen visar om bankens tillgångar och ansvar.
BBC om presidentbytet och utredningen →